Brännande brinnande.

Jag fick en känsla av vår. Trots -23 grader inatt och -14 när jag gick hemifrån i morse. Trots att kylan letar och äter sig in under jacka och vantar så att fingrarna domnar. För solen har sökt sig fram. Det är få saker som får mig så lycklig och får mig att känna så lätt som när solen bränner i nacke eller hår.
Det känns lite som vår... trots de tre enorma (!!) snöhögarna utanför mitt fönster på vår tomt.
Solen värmer.
Det finns hopp om ännu en vår.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback